Abstract
The aim of this article is to contribute to the Swedish debate on popular engagement by studying changes in popular engagement in Swedish society, and particularly look for processes of depoliticisation and politicisation since the beginning of the 1990s, by asking, has popular engagement been depoliticised since the beginning of the 1990s? Popular engagement has historically had different roles and fulfilled different functions; consequently, it is a societal phenomenon with several and competing significances due to varying dominant discourses framing the understanding of popular engagement and structuring the actions of engaged citizens. Obviously, the present composite of popular engagement in Swedish society reflects Swedish history and the various present forms of engagement can be conceived as historical layers. How popular engagement has been framed, valued and understood through history is an indication of what is supposed to be needed and feasible in a particular society at a certain time. This gives popular engagement symbolic meaning that renders it political significance and power that can be studied in cultural history. The article offers a brief historical review of the symbolic meanings of popular engagement in Swedish society from the breakthrough of modernity until the present times, and it demonstrates that it has not had a fixed significance over the years. Particular attention is given to an on-going subtle change of meaning of popular engagement occurring in contemporary Swedish society. This process implies a break with the popular mass movement tradition.
Similar content being viewed by others
References
Ambjörnsson, R. (1988). Den skötsamme arbetaren. Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880–1930. Stockholm: Carlsson.
Ambjörnsson, R. (2012). Ellen Key. En europeisk intellektuell. Stockholm: Bonnier.
Amnå, E. (2008). Jourhavande medborgare. Samhällsengagemang i en folkrörelsestat. Lund: Studentlitteratur.
Amnå, E. (Ed.). (2010). New forms of citizen participation. Normative implications. Baden-Baden: Nomos.
Antman, P. (Ed.). (1993). Systemskifte: fyra folkhemsdebatter. Stockholm: Carlsson.
Arvidsson, H., Berntson, L., & Dencik, L. (1994). Modernisering och välfärd. Om stat, individ och civilt samhälle i Sverige. Stockholm: City University Press.
Benhabib, S. (1992). Models of Public Space: Hannah Arendt, the Liberal Tradition, and Jürgen Habermas. In C. Calhoun (Ed.), Habermas and the public sphere. Cambridge: The MIT Press.
Christiansson E. (2006). Kyrklig och social reform. Motiveringar till diakoni 1845–1865 (Diss.). Skellefteå: Artos.
Dean, J. (2015). Volunteering, the market, and neoliberalism. People, Place and Policy, 9(2), 139–148.
Ekström von Essen, U. (2003). Folkhemmets kommun. Socialdemokratiska idéer om lokalsamhället 1939–1952 (Diss). Stockholm: Stockholm Univ.
Eliasoph, N. (2011). Making volunteers: Civic life after welfare’s end. Princeton: Princeton University Press.
Erlander, T. (1976). Tage Erlander 1955–1960. Stockholm: Tidens förlag.
Greider, G., & Lappalainen, T. (1993). Den enda vägens utopi. In P. Antman (Ed.), Systemskifte. Fyra folkhemsdebatter. Stockholm: Carlsson.
Häll, L. (1994). Föreningslivet i Sverige–en statistisk belysning. Rapport nr. 86. Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
Häll, L. (1997). Politiska resurser och aktiviteter. In Rapport nr. 91. Välfärd och ojämlikhet i 20-årsperspektiv 1975–1995. Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
Heckscher, G. (2010). Staten och organisationerna (3rd ed.). Stockholm: Sober förlag.
Hustinx, L. (2003). Reflexive Modernity and Styles of Volunteering. The Case of the Flemish Red Cross Volunteers. (Diss.). Faculteit Sociale Wetenschappen, Katholieke Universiteit Leuven.
Hvenmark, J. (2008). Reconsidering Membership: A Study of Individual Members’ Formal Affiliation with Democratically Governed Federations (Diss.). Stockholm: Economic Research Institute.
Hvenmark, J., & von Essen, J. (2019). Revisiting the political nature of corporate foundations—the case of Sweden. In R. Lonneke, L. Meijs, G. von Schnurbein, & S. Bethmann (Eds.), Research handbook on corporate foundations: Civil society & corporate philanthropy perspectives. New York: Springer.
Jacobsson, K. (2010). Känslan för det allmänna. In K. Jacobsson (Ed.), Känslan för det allmänna. Medborgarnas relation till staten och varandra. Umeå: Boréa Bokförlag.
Jansson, T. (1985). Adertonhundratalets associationer. Forskning och problem kring ett sprängfyllt tomrum eller sammanslutningsprinciper och föreningsformer mellan två samhällsformer ca 1800–1870 (Diss.). Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Jeppsson Grassman, E. (1993). Frivilliga insatser i Sverige-en befolkningsstudie. In SOU 1993:82 Frivilligt socialt arbete-Kartläggning och kunskapsöversikt. Stockholm: Fritze.
Johansson, A. (1994). Den svenska modellen. En analys. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan.
Jordansson, B. (1998). Den goda människan från Göteborg. Genus och fattigvårdspolitik i det borgerliga samhällets framväxt (Diss.). Lund: Arkiv Förlag.
Kings, L. (2012). Förorten och föreningen. In F. Wijkström (Ed.), Civilsamhället i samhällskontraktet. En antologi om vad som står på spel. Stockholm: European Civil Society Press.
Leis-Peters, A. (2014). Hidden by civil society and religion? Diaconal Institutions as welfare providers in the growing Swedish welfare state. Journal of Church and State, 56(1), 105–127.
Lichterman, P., & Eliasoph, N. (2014). Civic action. American Journal of Sociology, 120(3), 798–863.
Lorentzen, H. (2004). Fellesskapets fundament. Sivilsamfunnet og individualismen. Oslo: Pax Forlag.
Lorentzen, H., & Hustinx, L. (2007). Civil involvement and modernization. Journal of Civil Society, 3(2), 101–118.
Lundåsen, S. (2010). Det civila samhället och staten - inflytande och påverkan. In J. von Essen (Ed.), Det svenska civilsamhället: en introduktion. Forum för social arbete: Stockholm.
Lundström, T., & Wijkström, F. (1997). The nonprofit sector in Sweden. Johns Hopkins nonprofit series 11. Manchester: Manchester University Press.
Mason, P. (2017). Postkapitalism: vår gemensamma framtid. Stockholm: Ordfront, Stockholm.
Meeuwisse, A. (2008). Organizational innovation in the Swedish welfare state. Critical Social Policy, 28(2), 187–210.
Micheletti, M. (1994). Det civila samhället och staten. Medborgarsammanslutningarnas roll i svensk politik. Stockholm: Fritze.
Örn, P. (2012). On the dialogue between the Swedish government and Civil Society Organizations. Nonprofit Policy Forum, 3(2), 2154–3348.
Östberg, K. (2018). 1968—när allting var i rörelse. Göteborg: Bokförläggarna Röda Rummet.
Pettersson, B. (1983). Den farliga underklassen. Studier i fattigdom och brottslighet i 1800-talets Sverige. Umeå: Acta Universitatis Umensis, Umeaå Stidies in the Humainties 53, Umeå Universitet.
Qvarsell, R. (1993). Det frivilliga sociala arbetets idéhistoria. Skall jag taga vara på min broder? SOU 1993:82. Stockholm: Fritze.
Qvist, H.-P., Folkestad, B., Fridberg, T., & Wallman-Lundåsen, S. (2018). Trends in volunteering in Scandinavia. In L. Henriksen, K. Strømsnes, & L. Svedberg (Eds.), Scandinavian civic engagement. Volunteering, informal help and giving in Denmark, Norway and Sweden. New York: Springer.
Reuter, M., Wijkström, F., & von Essen, J. (2012). Policy tools or mirrors of politics. Government-voluntary sector compacts in the post-welfare state age. Nonprofit Policy Forum, 3(2), 2159–3348.
Rothstein, B. (1992). Den korporativa staten. Intresseorganisationer och statsförvaltning i svensk politik. Stockholm: Norstedts Juridik.
Rothstein, B. (2003). Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS Förlag.
Rothstein, B., & Trägårdh, L. (2007). The State and Civil Society in an Historical Perspective. In L. Trägårdh (Ed.), State and civil society in Northern Europe: The Swedish model reconsidered. New York: Berghahn Books.
Sachar, I. (2017). The making of Corporate Volunteering: A Multi-Sited Ethnography (Diss.). Ghent: University of Ghent.
Schmidt, V. (2010). Taking ideas and discourse seriously. Explaining change through discursive institutionalism as the fourth’ new institutionalism. European Political Science Review, 2(1), 1–25.
Schudson, M. (2006). The varieties of civic experience. Citizenship Studies, 10(5), 591–606.
Searl, J. (2010). Making the social world. The structure of human civilization. Oxford: Oxford University Press.
Selle, P., Strømsnes, K., Svedberg, L., Ibsen, B., & Henrikson, L. (2018). The Scandinavian Organizational Landscape: Extensive and Different. In L. Henriksen, K. Strømsnes, & L. Svedberg (Eds.), Scandinavian civic engagement. Volunteering, informal help and giving in Denmark, Norway and Sweden. New York: Springer.
Sigurdson, O. (2000). Den lyckliga filosofin. Etik och politik hos Hägerström, Tingsten, makarna Myrdal och Hedenius. Eslöv: Östlings bokförlag Symposion.
Sivesind, K-H. (2016). Mot en ny Skandinavisk velferdsmodell? Konsekvenser av ideell, kommersiell og offentlig tjenesteyting for aktivt medborgerskap. Oslo: Institutt for Samfunnsforskning, rapport 2016:1.
Skocpol, T. (2003). Diminished democracy. From membership to management in American civic life. Norman: University of Oklahoma Press.
Snape, R. (2015). Voluntary action and leisure: an historical perspective 1830-1939. Voluntary Sector Review, 6(1), 153–171.
Somers, M. (2008). Genealogies of citizenship. Markets, statelessness, and the right to have rights. Cambridge: Cambridge University Press.
SOU 1993:82. Frivilligt socialt arbete. Kartläggning och kunskapsöversikt. Stockholm: Fritze.
Stahre, U. (2004). Den gröna staden: stadsomvandling och stadsmiljörörelse i det nutida Stockholm. Stockholm: Atlas.
Svedberg, L. (1996). Frivillighet som ideologiskt slagträ och faktisk verksamhet. Stockholm: Sköndalsinstitutet.
Svedberg, L., & Olsson, L.-E. (2010). Civil Society and Welfare Provision in Sweden – Is there such a Thing? In A. Zimmer & A. Evers (Eds.), Third society organizations facing turbulent environments: sports, culture and social services in Germany, Italy, UK, Poland and Sweden. Baden-Baden: Nomos Verlag.
Swärd, H. (2014). Centrala skeden, viktiga personer och stora frågor i CSA:s historia. Malmö: Égalité.
Taylor, C. (2002). On social imaginary. Public Culture, 14(1), 91–124.
Terrier, J., & Wagner, P. (2006). Civil society and the problématique of political modernity. In P. Wagner (Ed.), The languages of civil society. New York: Berghahn Books.
Thörn, H. (2018). 1968 Revolutionens rytmer. En berättelse om hur musik och uppror skakade världsordningen. Göteborg: Daidalos.
Toulmin, S. (1990). Cosmopolis. The hidden agenda of modernity. Chicago: The University of Chicago Press.
Trägårdh, L. (2007). The Civil Society Debate in Sweden: The Welfare State Challenged. In L. Trägårdh (Ed.), State and civil society in Northern Europe. The Swedish model reconsidered. New York: Berghahn Books.
Trägårdh, L. (2010). Rethinking the Nordic welfare state through a neo-Hegelian theory of state and civil society. Journal of Political Ideologies, 15(3), 227–239.
Trägårdh, L. (2012). Det borgerliga samhällets återkomst. In F. Wijkström (Ed.), Civilsamhället i samhällskontraktet. En antologi om vad som står på spel. Stockholm: European Civil Society Press.
Turunen, J., & Weinryb, N. (2017). Volontärer i välfärdsstaten—social arbete med transitflyktingar som politisk handling. In S. Linde (Ed.), Socialt arbete i civilsamhället. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet, (2003). Svensk forskning om demokrati, offentlig förvaltning och folkrörelser: en kartläggning av forskningen under perioden 1990–2003. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vogel, J., Amnå, E., Munck, I., & Häll, L. (2003). Föreningslivet i Sverige: välfärd, socialt kapital, demokratiskola. Rapport nr. 98. Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
von Essen, J., Frederiksen, M., & Loga, J. (2018). The ambiguities of volunteering. In L. Henriksen, K. Strømsnes, & L. Svedberg (Eds.), Scandinavian civic engagement. Volunteering, informal help and giving in Denmark, Norway and Sweden. New York: Springer.
von Essen, J., Jegermalm, M., & Svedberg, L. (2015). Folk i rörelse: medborgerligt engagemang 1992–2014. Stockholm: Institutionen för socialvetenskap, Ersta Sköndal högskola.
Wijkström, F. (2011). Charity Speak and Business Talk. The On-Going (Re)hybridization of Civil Society. In F. Wijkström & A. Zimmer (Eds.), Nordic civil society at a Cross-roads. Baden: Nomos.
Wijkström, F. (2012). Hybrider i civilsamhället. In F. Wijkström (Ed.), Civilsamhället i samhällskontraktet. En antologi om vad som står på spel. Stockholm: European Civil Society Press.
Wijkström, F. (2017). Nytt svängrum för filantropi och frivillighet: migrerande idéer och transnationella projektioner. In F. Wijkström, M. Reuter, & A. Emami (Eds.), Civilsamhället i det transnationella rummet. Stockholm: European Civil Society Press.
Wijkström, F., & Einarsson, T. (2006). Från nationalstat till näringsliv. Det civila samhällets organisationsliv i förändring. Stockholm: Handelshögskolan i Stockholm. EFI.
Wijkström, F., & Lundström, T. (2002). Den ideella sektorn: Organisationerna i det civila samhället. Stockholm: Sober Förlag.
Wikström, F., & Lundström, T. (2015). Rekonstruktionen av det frivilliga: de nya civilsamhällesmedborgarna. In J. von Essen, M. Karlsson, L. Blomquist, E. Forssell, & L. Trägårdh (Eds.), Med Kärlek till det oordnade. Stockholm: Ersta Sköndal Högskola.
Author information
Authors and Affiliations
Corresponding author
Ethics declarations
Conflict of interest
The authors declare that they have no conflict of interest.
Additional information
Publisher's Note
Springer Nature remains neutral with regard to jurisdictional claims in published maps and institutional affiliations.
Rights and permissions
About this article
Cite this article
von Essen, J. The Shifting Meanings of Popular Engagement in Swedish Society. Voluntas 30, 29–40 (2019). https://doi.org/10.1007/s11266-019-00089-5
Published:
Issue Date:
DOI: https://doi.org/10.1007/s11266-019-00089-5